Nu har allt eskalerat till det absolut värsta, tänkbara. Huvudvärken är som ett barn med kolik, konstant och jobbig, jag har även utvecklat en fruktansvärd hosta som har "raspat" sönder mina stämband så jag låter som en 13 årig pojkspoling. Jag hostar så att revbenen knakar, huvudvärken trappas upp.
Med detta sagt så har jag förmodligen fått luftrörskatarr.
Jag ska dessutom på en arbetsintervju imorgon. Får se hur det går. Jag önskar bara att någon kunde komma med en gjutjärnspanna som jag kan springa in i, tuppa av och bli frisk.
Jag är så trött på det här nu.
Livet är orättvist. And that's it.
Jag orkar tyvärr inte skriva något längre idag. Utan hoppas att jag får någon härlig morfinbaserad medicin imorgon när jag besöker doktorn igen, femte gången denna månad.. (frikort snart, yaay)
Natti mina vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar