Katten satt på fönsterbrädan och glodde planlöst ut på gården nedanför, helt ointresserad av vad världen hade att erbjuda. Långsamt drogs morrhåren ihop och han gäspade en lång majestätisk gäsp och visade alla tänderna i sin fullvuxna kattmun. Den enda katten brydde sig om här i världen var sin husse, han som alltid hällde upp mat och klappade honom ett par gånger om dagen.
Klockan var inte mer än tjugo över sju och snart skulle katten väcka sin trovärdige ägare och kräva frukost och en smekning över ryggen, men den här dagen var inte som alla andra dagar.
Mannen vaknade med ett ryck ur sin sömn, "mardröm" tänkte han. Lika chockad som mannen var över att ens ha haft en dröm, blev katten av rycket som rev upp både damm och katthår.
Katten blev så rädd att han flög upp på alla fyra ben och blängde surt på sin ägare som satt med öppen mun mitt i sängen. Efter ett tag så tog mannen bort täcket och slängde benen över sängkanten, han satte sig kutryggad och kliade sig på huvudet där hans blonda hårfäste en gång i tiden suttit.
Hans bleka ben och knotiga fötter kunde jämföras med benpipor på en reumatisk giraff.
Den torra huden under hans fötter raspade mot hans sträva heltäckningsmatta och han suckade djupt.
På sängbordet stod en ram med ett foto i, som påminde honom om den lyckliga tiden, när både hans fru och hans hår levde. Han gav fotot några sekunder tills han såg sin egen spegelbild i glaset.
"Fy fan.." suckade han fram.
Katten hade redan hoppat upp i sängen bredvid sin husse, han gav honom en blick som inte ens den värsta brottslingen hade kunnat motstå. När deras blickar möttes så gav mannen ifrån sig ett leende.
"Frukost var det ja.." Sa mannen med en lågmäld stämma till sin enda vän.
Katten jamade och kurrade, precis som att han förstod exakt vad hans husse hade sagt. Ivrigt hoppade han ner på golvet och började cirkulera kring mannens bleka, torra och spinkiga ben.
"Jaja katten." sa mannen och reste sig hastigt.
Med den hastiga uppstigningen föll mannen handlöst framåt och slog huvudet i en byrå som han fått av sin mamma när hon var tvungen att flytta från sin lägenhet till ett äldreboende 4 mil bort. Byrån var från 1910-talet, men fungerade lika bra att slå upp pannan på, nu som då.
Med ett stön låg mannen på golvet och seglade in i drömvärlden igen. Katten, som på ett säkert avstånd iakttagit hela händelsen, satte sig bredvid sin ägare och undrade förmodligen varför han gått och lagt sig igen. Efter dryga 5 minuter, svassade katten ut i köket och upp på fönsterbrädan igen, blängde på världen utanför och ville ha frukost.
Slut.
