Julen.

Jag hatar att jag älskar julen. Den tjänar ingenting till, men ändå så fylls man med den där mysiga känslan och får ett enormt behov av att vilja handla krimskrams som man aldrig annars skulle köpa.

Man dras till glittriga saker och spenderar tusentals kronor.
Varför älskar man julen? Den är ju över lika snabbt som en middagsbjudning.

Jag var ute idag, tillsammans med hela Sverige. Jag var i affärer, tillsammans med hela Sverige. Jag svettades och stod i köer, tillsammans med hela Sverige. Jag fick lön idag och gjorde av med flera tusen. Flera tusen svenska kronor som jag kunnat lägga på ett sparkonto, så att jag någon gång, kanske nästa jul kunnat åka bort här ifrån. Ligga på en strand och smutta på en fruktdrink och vifta bort alla tankar på stress och press, bli biten av en mygga och få malaria.
Glida ner tunnklädd på stan, sent på kvällen. Gå runt, kanske träffa någon och få en nasty, obotlig könssjukdom.. Nej. Nu ska vi inte vara sådana. Vi börjar om.

Ligga på en strand och smutta på en fruktdrink och bara njuta av livet.
Kanske glida ner tunnklädd på stan och iaktta nattlivet och bara finnas. Kunna skratta och verkligen känna sig utvilad när man väl kommer hem.

Men här sitter jag. I ett land som just nu andas, äter, sover och dör av stress. Nu sitter jag här med en öl, (eftersom att jag tror att den får mina nerver att dämpas, när den egentligen bara slår ut min lever så att jag långsamt dör istället) och kollar på mitt kontoutdrag och gråter. Nu vill jag gå i ide och vakna när våren är här. En låt till er alla som känner som mig. Lyssna och längta bort till fjärran länder.

Adjö.