HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!
Ja, jag har varit borta och jag vet att ni har saknat mig. Tyvärr har jag ingen annan bortförklaring än att jag varit för lat för att skriva. Jag borde jobba på min tangentbordskondition, den är rätt så illa vid det här laget.
Jaha, vad har förändrats? Inte så mycket faktiskt, jag har börjat snusa mer, börjat intressera mig för rymden, jobbar och pluggar som en tok, fått ett ökat hat mot julstressen..
Det som är riktigt intressant är att veta vad som INTE har förändrats.. Det som inte har förändrats är vardagen, samma visa dag ut och dag in. VARFÖR HÄNDER DET INGET I MITT LIV?!?! (Ja, jag vet. Man ska vara försiktig med vad man önskar sig.)
Senast idag berättade jag för en vän i skolan om att jag fått en extrem 20+ kris, jag har börjat tänka på att mitt liv snart är slut och att jag kommer att dö ensam i en på tok för stor lägenhet med mina 34 katter (som jag införskaffar senare), polisen kommer att hitta mitt rynkiga, sargade lik (för att mina katter har ätit på mig, obviously) och en sorglig notis kommer att befläcka aftonbladet, "Kvinna i 90 års åldern hittad död i sin lägenhet. Hon hade inga anhöriga och hennes 34 katter hade delvis ätit på henne."
MEN, det finns ett sätt för mig att lindra min ångestfyllda, ålderdomskris.. Och det är att tänka på att i framtiden så finns det piller som gör en ung och odödlig. Tacka fan för att forskningen går framåt.
Och må FAN ta dig om du din icketroende framtidspessimist till människa säger att det är vetenskapligt omöjligt.. En kvinna måste få drömma hon med.
Jag ska börja skriva mer, men jag funderar lite på om jag ska byta blogg eller om jag ska stanna kvar här.
Återkommer om det! Adjö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar